ADOPTÖRER BERÄTTAR

Mitt namn är Carin Jungfall. Jag är en stolt adoptör via Millennia Animal project. Min flock består av fem hundar & fyra utav dem är adopterade via organisationen.

För mig var det en självklarhet att adoptera, som idag är mitt förstahandsval. Som adoptör får vi livslång stöttning & support. De ger oss kunskap om hundpsykologi. De fokuserar på individ, energinivå, inte hundens utseende & ålder. De är viktigt att hunden hamnar till passande hem. Genom att adoptera så hjälper jag inte bara en hund, när en plats blir ledig får en ny hund den. Flera goda gärningar samtidigt & jag hjälper att minska på överpopulationen av hundar. Millennia Animal project har bevisat för oss fyra gånger om att återvunna hundar är fantastiska hundar! De ser även till att hunden får alla goda förutsättningar för att få en så bra start i sitt nya liv som möjligt tillsammans med den nya familjen. Vi kommer alltid välja Millennia Animal project. – Carin

-Carin

Vi har adopterat 3 stycken inte helt enkla men så fantastiska hundar i från Millenia Animal Project. När du väljer att adoptera via MAP blir du matchad med en hund som passar dig, så både du och hunden får de bästa förutsättningarna redan från första början. Föreningen ger otroligt bra stöd och delar med sig av så mycket kunskap.

Tack vare MAP har så många fantastiska hundar fått chansen att få leva ett värdigt och tryggt liv – precis som det borde vara! Jag hoppas att fler vill satsa på att adoptera eller ställa upp som jourhem. Man kan inte hjälpa alla men man kan hjälpa någon.

-Alexandra N

Hur ska jag börja denna fantastiska historia?

Jag blev kär i en hund, Linnea sa att vi inte skulle vara en bra match och jag förstod vad hon menade, om än motvilligt. Men då hon skickade mig en kort beskrivning och en bild på Ralf med frågan -”Vad tror du om Ralf? Vi kommer hem i morgon, du får träffa honom när han landat”- så visste jag att det var min hund. Första gången jag såg Ralf var genom mitt köksfönster. Jag stod och spanade på honom första gången han gick ut i hundrastgården hos Linnea. Jag log och sa WOW. Sen tog det ett dygn innan jag skrev på adoptionspapperna. Det kändes så självklart.

Jag är glad att Linnea nekade mig adoption för den första hunden, att de är så noga med att det ska bli en bra match som håller livet ut. Jag är såklart extra glad att hon såg att Ralf och jag var en bra match, för det var ju han jag väntat så länge på. Jag är den han behöver, och han är precis den jag behöver. Vi kompletterar varandra och hjälper varandra att växa.

-Agnes

Vi adopterade vår älskade Rasmus från MAP, och vi kan inget annat säga än att han är helt fantastisk! Vi hade problem med hundmöten i början, men hjälpen var inte längre än ett samtal bort! Så fort vi kontaktade Alexandra O. blev vi erbjudna att komma hem till henne för hjälp redan dagen efter! Rekommenderar starkt att adoptera från MAP då man aldrig känner sig ensam i det, fin sammanhållning med andra personer som adopterat därifrån och alltid tips och hjälp när man behöver! Mycket intressanta kurser erbjuds hela tiden. Aldrig förväntat oss att det skulle bli så här bra och tryggt. Vi kommer för alltid vara tacksamma och nästa vovve kommer självklart också adopteras från MAP! Vi vill tacka alla från MAP för det de gör för hundarna, men också för oss som adopterat. Guld värt!

-Emilia

Vilka insikter jag fått om ledarskap som hundägare där allt började med att jag blev jourhem till en fantastisk hund som jag givetvis förälskade mig i. Han blev den första hund jag adopterade från organisationen. Senare dök det upp ännu ett fint tillfälle att bli jourhem till en tik, vilket var ett bra sätt att prova på hur det var att ha två hundar. Hon fick senare sin familj på landet. I dag har det blivit två vackra själar till i familjen, även de från Spanien.

Mina erfarenheter av adoption och jourhem är enbart positiva, det är en levande organisation som ständigt utvecklas och som finns med livslång support om det behövs.

Millennia Animal Project har under många år uppvisat en innerlighet och ett outtröttligt engagemang för att utsatta hundar ska få en andra chans att hitta sitt föralltid-hem.

Hjälp denna organisation att hjälpa fler; där hundens bästa är det enda viktiga. Känns viktigt och fint att göra skillnad.

-Anette

Det bästa beslutet jag tagit i mitt liv var att adoptera Filten. Han är en hund med mycket kvar att ge, trots att han redan var några år gammal när vi blev en familj. Det är svårt att sätta ord på hur mycket han förgyller min vardag, med allt ifrån hans morgontrötta humör till klumpiga lekar är några av hans guldkorn.

När jag adopterade Filten från Millennia kände jag mig trygg i mitt beslut för att jag bemöttes väldigt professionellt. De svarade på alla mina tusen frågor om honom, förklarade hur adoptionen gick till och vad jag som hundägare skulle tänka lite extra på.

Under de åren som gått har jag och Filten haft våra uppförsbackar, men personalen från Millennia har alltid varit där för oss med stöd och verktyg för att vi ska hamna i balans igen.

Jag skulle inte byta ut dessa år med Filten för något, jag önskar jag kände honom när han var lite yngre, men jag hoppas vi har många fantastiska år framför oss!

-Anja

Jag och min hund Zacke har hängt ihop nu i snart tre år. Han kom till mig när han var 1,5 år gammal. Känslan av att möta upp honom på Landvetter var pirrig och förväntansfull. Där och då hade jag aldrig kunnat föreställa mig hur bra Millennia Animal Project hade matchat ihop oss. Ut ur buren kom en väldigt försiktig och blyg hund. Jag brukar titta tillbaka på foton och filmer ifrån det första halvåret och jämföra med hur Zacke är nu. Han har blommat ut och blivit en helt fantastisk hund tack vare att organisationen visste att han och jag skulle passa för varandra.

Jag är evighet tacksam för att jag praktiskt taget snubblade över organisationen på blocket via en annan hundannons. Utan deras erfarenhet och kunskap hade jag troligtvis tagit mig vatten över huvudet och tagit mig an en hund som där och då hade varit för svår för mig. Nu ser jag verkligen varför de föreslog just Zacke för mig och han är min bästa vän i vått och torrt. Resan vi har gjort ihop är det absolut bästa som någonsin hänt mig.

Att adoptera ifrån MAP är det smartaste valet jag har gjort då man får livslång coachning av sin hund om det dyker upp frågor och dessutom har jag fått lära känna helt fantastiska människor och hundar runt om i Sverige via hundkalaset som är en gång per år. En helt ny värld har öppnats och jag ångrar mig inte en sekund att jag adopterade via MAP, jag tror att Zacke är ganska nöjd över det också.

-Anna

Allt började med en konsultation hos Alex Ortega med vår Rottweiler Busan. Vi bestämde att det nog är bra att ta hem en hund till och då adopterade vi Eros. Den snällaste, mest godhjärtade hunden vi mött och helt problemfri, en fin balans in i vad vi redan hade.

En kort stund efteråt ramlade vi bokstavligen talat på Begonia, en gammal tant på 10 år. Hon är det roligaste jag träffat i världen och ingen hund har någonsin stulit mitt hjärta så snabbt.

Efter att vi flyttat till hus på landet var det dags för att bli jourhem. Vår första jourhund Cosmo bodde hos oss i 7 månader innan han blev adopterad till en kanonfamilj! Mitt hjärta brast i tusen bitar när han flyttade men jag visste att jag var tvungen att släppa honom om jag skulle kunna fortsätta med det här. Sedan rullade det på, 9 hundar har idag kommit innanför våra dörrar. Några stannade längre och andra bara några dagar. Jag har min egna lilla flock att tacka för mycket, de bidrar med en sådan trygghet till hundarna som kommer.

En dag dök Balto (numera Bosse) upp på Dogs of Pegasus Facebook och jag visste att det var min hund. Ett par dagar senare satt han på planet hem och är bland det underbaraste jag mött. Hundarna från Millennia har givit mig obeskrivligt mycket, dels är det fantastiska hundar och dels ger det mig en känsla av att få betyda något för någon. Att få en chans att göra skillnad.

Det finns många organisationer att adoptera ifrån, anledningen att jag väljer att vara kvar i denna är för att jag litar till 100% på deras kompetens att ge mig en hund som passar oss. En familj med 2 små barn och 4 egna hundar. Och det har alltid stämt. Jag får stående ovationer för mina hundar av alla vi möter och som vi besöker. Min mamma har även adopterat två via organisationen som varit mina jourhundar och min svåger en och jag vågar påstå att alla borde välja en shelterhund.

-Emma

Dags att ta fram en av morfars käraste ägodelar, en prydnads schäfer. Sätter den i köksfönstret ovanför Jean Lucs madrass och matskålar.
Det är snart 60 år sen som vi hade vår första hund, en rottweilervalp, Petz. Han byttes snart ut mot en timid irländsk settertik, Geisha. Och idag kommer JL.

Det är en mörk januarikväll och jag ser en hund promenera förbi vårt hus. Sakta men säkert börjar en liten invasion av olika hundar och reflexvästar på gatan. Det är Hanna som ligger bakom. Hon anländer med JL. Vi har bara träffats en gång några dagar tidigare. Hanna visar och vi tränar på hundmöten. Lätt som en plätt för JL. Han kan det här utan och innan. Tack till alla som kom!
Det är fredagkväll och en stund senare har vi bara varandra, JL och jag. Första veckan var inte helt enkel. Tvivlade på att jag skulle klara av honom. I andra ändan kopplet fanns en hund med god fysik, atletisk, snabb och modig. Omgivningen var plötsligt full av katter, kaniner och fåglar som skulle jagas….
Det blev många promenader då jag var orolig för att han inte skulle vara rumsren, men naturligtvis var han det.

Vi har deltagit i kurser och promenader med Hanna. Vid ett tillfälle satt vi i en ring med andra hundar och Hanna ändrade på den inbördes ordningen lite då och då. JL gnällde lite nervöst och det slog mig hur lika vi egentligen är. Lite ängsliga ibland.
JL uppför sig alltid väl. Han ligger på golvet, förutom en gång när jag varit bortrest några dagar. Gick in i badrummet för att borsta tänderna, när jag kom ut var han borta. Till sist hittade jag honom i min säng, med huvudet på huvudkudden…
Lättad vek jag mig dubbel av skratt. 🙂 Han är lekfull och blir som en liten valp ibland. 🙂
Är snäll mot grannens småbarn och häromdagen fick jag veta att de döpt sin leksakshund till Jean Luc. Är tacksam för min fina hund som ger mig mycket glädje
och all hjälp vi fått av Hanna.

-Anette

Det finns nästan inte ord för hur berikande det är att adoptera en hund. Att ta hand om en individ som kommer från, ibland svåra, omständigheter ger en känsla av att man är en del av något större. Inte sällan har hunden blivit övergiven vilket känns helt otroligt att någon har kunnat göra. Hundarna är ju alltid oskyldiga i att bli lämnade.

Jag har i dagsläget två adopterade hundar, Magic och Benicio. Magic är snygg som få, vänlig och lugn. Benicio är alert, känslig och lekfull. Båda är smarta och underbara att dela livet med. De är helt fantastiska på alla sätt och de ger mig enormt mycket glädje varje dag. Den som tror att något skulle vara annorlunda med dem jämfört med en hund man har haft sedan valp, eller en hund med stamtavla, är ute på villovägar. Jag har själv en av varje (de är m.a.o. inte adopterade) och skillnaden är möjligtvis att de adopterade är mindre bortskämda med bekvämligheter från början. Kort sagt, en hund är en hund oavsett varifrån den kommer, tänker jag. Det fina med att adoptera genom MAP är att det är tryggt på alla plan. Rådgivning och bollande av frågeställningar är alltid bara ett meddelande bort. Att man inte bara väljer en hund utan att det kompletteras med en diskussion om vilka förutsättningar människan har, önskemål och vilka andra som finns i familjen, är helt ovärderligt. Att bara se en bild av en hund säger ju inte så mycket. Eftersom adoptionsförfarandet sker med sådan noggrannhet blir matchningen hund människa alltid bra. För egen del kommer jag med all säkerhet alltid att välja adoption via MAP och, tro mig, jag kommer att adoptera fler hundar. Ovanpå allt annat positivt så får man tillgång till en Facebookgrupp för adoptörer, vilket skapar gemenskap och ger möjlighet att följa alla möjliga vackra, härliga hundar.

Avslutningsvis skulle jag vilja säga att den som väljer adoption, särskilt genom MAP, kommer inte att ångra sig. Man kommer att få den bästa livskamrat man kan tänka sig!

-Cecilia

Vi hade inte haft hund sen tre år då vår golden fick lämna jordelivet alltför tidigt p.g.a. sjukdom. Det började kännas tomt och både jag och barnen längtade efter en ny fyrfota vän. Valp var aldrig ett alternativ och vi började titta runt efter en vuxen hund. Tellus bruna ögon mötte oss på skärmen, han såg ut som ”Lufsen”! Efter intervju och möte så blev han då vår. En kille som inte hade någon större erfarenhet av att vi människor är att lita på. Sakta men säkert närmade vi oss varandra, bandet blev starkare för var dag och tilliten och kärleken vi har till varandra nu, tre år senare är obeskrivligt underbar. Den här ödmjuka, respektfulle och vänlige hunden letade sig rakt in i hela familjens hjärtan.

Dryga året senare tänkte vi vara behjälpliga som jourhem åt föreningen, det blev åt en spanjorska, Melody. Denna vilda, sprudlande galenpanna kröp under huden på oss fortare än kvickt och fick såklart flytta in. Hon ger oss härliga skratt varje dag och har inga bekymmer i världen, hon älskar livet.

Egentligen tyckte vi nog gott och väl att det räckte med två hundar men så blev det iallafall så att en beauceron-blandis kom i vår väg. En underbar serb med de mest kärleksfulla ögon och så mycket glädje i sig att hälften hade varit mycket nog. Visst hörde väl Bumbi också hemma i vår flock? Ja, såklart.

Att adoptera är för mig det enda tänkbara. Vilka hundar!! Alla är speciella på sitt sätt och vi kunde inte ha starkare band till varandra, det har verkligen inget att göra med om du tar en vuxen hund eller en valp. Så ofta tänker jag på hur lyckligt lottad jag är som fick mitt öde sammanflätat med just mina tre fantastiska livskamrater.

-Ellenor

I mars 2017 fick vi äran att ge hunden Yippi ett nytt hem och vi har inte ångrat oss en sekund. Jag har växt upp med hund och ville ge mina barn samma gåva (som det är att få ha en hund i sitt liv) som jag fått av mina föräldrar. Redan i första kontakten med Alexandra från Millennia Animal Project upplevde jag att något var annorlunda jämfört med kontakten jag haft med andra hundsäljare/uppfödare/tränare. Jag mötte en person och organisation som satte hundens bästa i första rum för att därefter matcha dessa med den person vars förutsättningar och behov bäst matchade hundens. Redan i första mötet lärde jag mig nya grundläggande saker i mitt ledarskap som var så enkla och självklara men som jag i efterhand ser har bidragit till en del misslyckade situationer med tidigare hundar. När jag i början behövde råd om kloklippning och att lämna Yippi ensam fick jag pragmatiskt stöd som genast hjälpte situationen. Detta har hjälpt till att skapa en grundtrygghet hos mig som Yippi förstås gynnas av.

Yippi är allt vi som familj hade hoppats på. Stabil, mjuk, följsam, envis, självständig, gosig, generös, med på allt, samtidigt som han inte kräver mycket tillbaka. Både barn och den från början hundskeptiske maken älskar honom. Att få en vuxen hund var en klar fördel i vår familj och blir det fler hundar får de gärna vara äldre.

-Camilla

Stäng meny
%d bloggare gillar detta: